Mamma Mia en sån lördag

Jag har uppnått målet. Det har mitt gym meddelat. I dag fick jag ett mail som löd så här: "On behalf of Fitness First - MMJ, we're delighted to let you know that already this week you have achieved the recommended guidelines for physical activity. Great effort!". Man blir stolt, glad och ödmjuk som vi säger i min familj utan att mena så mycket med det - i alla fall inte det där med ödmjuk. Sedan läste jag nästa stycke och förstår att det som krävs för att uppnå målet är 75 minuter hyfsad träning per vecka - och om man har som ambition att träna 2-3 timmar per dag känns det ju lite futtigt. Men i alla fall, jag har rört mig så mycket som jag bör enligt WHO. Det måste vara stort.

Detta måste firas, varför inte med en musikal? I dagarna gästar en internationell uppsättning av Mamma Mia Amman och vi hade biljett till matinéföreställningen i dag. Vi gick dit tillsammans med andra delar av svenskkolonin. Eller gick och gick - som både fästmön och jag fått det uppmuntrande mailet från gymmet bestämde vi oss för att vi fick ta taxi. Våra vänner har tillgång till egen bil och bestämde sig av outgrundlig anledning för att ta den. Vi kom fram först, det var 30 grader varmt och ont om skugga. Våra vänner hade biljetten men en kvart före föreställningens början var det de enda dom visste vart de hade. De visste varken var de var eller vart de skulle. Goda råd var dyra och fästmön var svettig i hårfästet vilket aldrig är ett bra tecken, eller nästan aldrig i alla fall.

Räddningen blev Ayman i supporten, han skrev ut nya biljetter så att jag och fästmön kunde komma in i skuggan. Inte bara det, när han fick veta att vi var fem stycken men satt lite spridda gav han oss platser på en och samma rad. Dessutom i en mycket bättre sektion än där vi köpt biljett. Bara så där. Ayman är killen hela dan. Jag och fästmön kom in i skuggan, våra vänner anlände med hjälp av en taxi på stan och en annan taxichaufför i telefonen och showen kunde börja. Det var en internationell uppsättning av Mamma Mia. Man kände igen allt, kanske bara att det var lite mer skämt under bältet än man annars uppfattar. Det kan vara så att skillnaden bara är att i Amman uppskattades varje sådant skämt storligen och högljutt. Huvudpersonen (mamman) fick nästan stående ovationer på stickrepliken "man jag HAR inte legat med hundratals män". Bilden nedan är dekoren, jag tog bilden innan man meddelade att det var strängeligen förbjudet att ta bilder. Jag tror bara jag hörde det meddelandet.

På kvällen åkte jag och fästmön till en liten spansk bar vi fick tips om för några år sedan. Baren var stängd men restaurangdelen var öppen. Vi fick god mat och dryck i den nu 23-gradiga värmen. I morgon ska det bli riktigt varmt i Amman men fästmön ska upp tidigt för att åka på begravning i Jerusalem och då passar jag på och ger mig ut på en distanstur. Med lite tur är jag hemma före 10 och innan temperaturen går över 30 grader. Två veckor till Siljan runt - nu gäller det att sätta fart. 75 minuter i veckan - pyttsan.